Peace operations are considered to be hard to solve but Sierra Leone is by many thought to be a success despite major problems during the operations. Solving this conflict involved several dif-ferent actors which all contributed to the creating of peace. The purpose of this essay is to examine whether similarities between the way the conflict in Sierra Leone was solved and the method that Galula presents led to the positive outcome. This will be done by a qualitative textual analysis to demonstrate presence and absence of those parts that Galula claim are crucial to counter an insur-gency. Similarities between the method used at the solving of the conflict in Sierra Leone and Galulas method for counterinsurgency can be found.

AbstractSierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not.The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone.The questions in this study are:What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana?* Dahl?s institutions that furthers a polyarchy?* Gunnarsson?s and Rojas? institutional explanations?* Diamond?s and Morlino?s ?rule of law??* Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations?The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it?s hard to say that one explanation is the right one.

Denna uppsats är en fallstudie som har för avsikt att undersöka relationen mellan The Sierra Leone Truth and Reconciliation Commission och Special Court for Sierra Leone. De båda organen upprättades för att bemöta krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begicks under inbördeskriget 1991-2002. Syftet är att analysera huruvida sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen kan ses som ett komplement till varandra i skapandet av transitionell rättvisa eller om det finns något som tyder på att man måste göra ett val mellan dem.Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är att en kombination av juridiska och icke-juridiska metoder är nödvändig för att man ska kunna tala om rättvisa i ett större sammanhang. De olika metoderna fyller båda sin funktion i strävan efter rättvisa i ett post-konflikt samhälle. Slutsatserna som kan dras av fallet Sierra Leone är att sannings- och försoningskommissionen och specialdomstolen utgjort ett komplement till varandra.

The aim of this study about post-conflict economic, social and political reintegration of ex-combatants is to understand how such a process should be prepared for in order to help as many traumatized and sometimes destructive or disabled soldiers as possible to re-establish themselves as functioning civilians as well as preparing communities for their return. In order to do this I have focused on Africa and in particular the DDR-process of post war Sierra Leone. My study concludes that the relation between ex-combatants and civilians and the prospect of a positive future are crucial to a successful reintegration process..

The civil war in Sierra Leone was a very complicated conflict, both in its origin as well as in its realization. Many actors, along with the diamond trade, played vital parts in making the war carry on for a decade. In this paper I will try to clarify the relations between the actors and the diamonds, first and foremost the part the diamonds played in the conflicts start and continuation. I will also show what has happened in the country and in the diamond industry after the wars conclusion. What I find is that diamonds did not play the only part in the origin of the conflict but that the poor economic state the country was in had its part.

This paper is a Master thesis for the Master?s program in International and European Relations in the Department of Management and Economics at Linköping University. As the title indicates, the aim of this thesis is to make a comparative analysis of the conflict resolution initiatives that were employed in the Sierra Leonean and Liberian conflicts. The research questions are: ? What were the root causes and trajectories of the Sierra Leonean and Liberian conflicts? ? What were the conflict resolution initiatives employed in resolving both conflicts? ? Why did the Lome Peace Accord succeed in the case of Sierra Leone whilst the Abuja Peace Accord failed in bringing peace to Liberia? In order to answer the afore-mentioned questions and fulfil the aim of this paper, a qualitative research method has been chosen.

Syftet med uppsatsen har varit att genom en fallstudie av kriget i Sierra Leone (1991-2002) sökaefter konventionella inslag i aktören Revolutionary United Fronts (RUF) våldsbeteende ochdärigenom undersöka huruvida krigets natur kan beskrivas utifrån ett rationellt eller irrationelltperspektiv. För att uppfylla syftet med uppsatsen har två frågeställningar använts; ?Finns detkonventionella inslag i aktören RUF:s våldsbeteende?? och ?Kan krigets natur i Sierra Leonebeskrivas utifrån ett rationellt eller irrationellt perspektiv??. Teorianknytningen utgörs av Carl vonClausewitz teorier om krigets natur.Resultatet av undersökningen visar att konventionella inslag i form av åtskillnad mellankombattanter och icke-kombattanter, konventionella medel och metoder samt politiskt syfte går attfinna i RUF:s våldsbeteende.Sammantaget visar fallstudien på att RUF:s våldsbeteende inte kännetecknades av ett enda kaos,ett allas krig mot alla på etniska, religiösa eller ideologiska grunder och därför inte kan beskrivassom ett irrationellt fenomen. I stället menar jag att krigets natur som det gestaltade sig under krigeti Sierra Leone går att beskriva utifrån ett rationellt perspektiv, typiskt för konventionella krig, medgrund i Clausewitz teorier om krigets natur..

With the end of the Cold War the number of conflicts where the United Nations have intervened has increased dramatically. This has entailed a need for a burden-sharing between the UN and regional organizations regarding management of conflicts. The aim of this study is to make a comparative analysis of the effectiveness and the efficiency in the efforts undertaken by ECOWAS and the UN during the civil war in Sierra Leone, through using theories on conflict resolution and the advantages of regional organizations in conflict resolution.My conclusion is that both ECOWAS and the UN were quite successful in managing the conflict and had an impact on the resolution of the war, although both peace operations suffered from internal problems. ECOWAS was effective in managing the conflict and in its mediating efforts as an insider from the region. The UN was more efficient in managing to attain their goals.

Bakgrund: Ebola upptäcktes för första gången 1976 i ett dubbelt utbrott i Sudan och Zaire i Afrika. Det pågående utbrottet av ebola virus sjukdom (EVD) startade i Guinea 2013 och har sedan dess spridits vidare till Liberia, Sierra Leone, Nigeria, Mali och Senegal. T.o.m. 4 mars 2015 har nästan 24 000 smittats och 10 000 avlidit vilket är mer än 50 gånger fler än i det tidigare största utbrottet i Uganda 2000. Viruset består av fem arter: Bundibugyo, Reston, Sudan, Tai Forest och Zaire.

Det finns många faktorer som påverkar hur svårlöst en konflikt är. Vi undersöker en av dem, nämligen skuggnätverken, genom att titta på kausalsambandet mellan skuggnätverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnätverk är en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill säga ekonomiska och politiska länkar som på både lokal och internationell nivå rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnätverkens utbredning i fyra afrikanska länder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft på de ekonomiska, politiska och sociala områdena i respektive länder.

The response to many on-going or emerging conflicts since the beginning of the 21st century has been different forms of multinational complex peace operations. Civil-military relations are a commonly studied field that traditionally has its focus on nations. This study intends, in the context of organisations, to test the correlation between a civil-military approach and outcome in complex peace operations. A hypothesis has been deduced from researcher Robert Egnell?s theory on complex peace operations, that states that: UN peace operations with an integrated civil-military approach are more successful in achieving their goals than peace operations with a divided approach.

The response to many on-going or emerging conflicts since the beginning of the 21st century has been different forms of multinational complex peace operations. Civil-military relations are a commonly studied field that traditionally has its focus on nations. This study intends, in the context of organisations, to test the correlation between a civil-military approach and outcome in complex peace operations. A hypothesis has been deduced from researcher Robert Egnell?s theory on complex peace operations, that states that: UN peace operations with an integrated civil-military approach are more successful in achieving their goals than peace operations with a divided approach.

AbstractTransitionell rättvisa behandlar frågan om hur man har ställt sig till förbrytare i en tidigare ordning. Här jämförs fyra länders lösningar till denna problematik, Kambodja, Rwanda, Guatemala och Sierra Leone. Ambitionen är att förklara varför dessa olika val har gjorts.Artikelns teoretiska utgångspunkt är kopplad till Huntingtons transitions-former. I artikelns centrum står dock en maktbalanshypotes, som hämtar inspiration från snarlika studier av bland andra Sriram och Lanegran. Dessa bygger på antaganden om att det är maktförhållanden mellan parterna i konflikten som avgör vilka lösningar som överhuvudtaget är genomförbara.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.